Miljöombyte

Grannen jag fick i rummet har inte mått så bra efter op och jag förstår att hon klagar.. Tycker uppriktigt synd om henne. Men nu har klagomålen börjat tära på mig. Samma klagovisa hela dagarna. Allt är det fel på. I repris. Som vårdare tror jag att det ligger i min natur att känna att jag måste peppa, hjälpa, stöda och underlätta så mkt som möjligt för henne - jag känner ju med henne. Och jag hjälper. Tills jag är så trött att jag nästan låtsas sova eller tills jag ber henne ringa på klockan och vänta på en sköterska. Stämningen är ständigt deppig och negativ. Rent ut sagt uslig. Hela rummet är fylld av en enda stor suck. Och jag har lägst hb vad jag haft hittills vilket gör mig ännu tröttare och i större behov av att få vila i lugn och ro. Nåväl, jag vet att hon inte menar nåt illa och jag vet att hon har det kämpigt och är tacksam för det jag gör, men jag blir så nedtryckt själv på nåt sätt..

Jag var tvungen att gå ut en sväng nu för att ta lite frisk luft. Passade på att lösa lite korsord nere i aulan på samma gång. Skönt med miljöombyte!





Kommentarer

  1. Hej Heidi.
    Fick du na hjälp åv Remicade? Ja ska byri få he nästa vecksa också. Tå ja hadd tarmer kvar tå fick int ja na hjälp åv a.. Men väntar så nu ja ja får.. Hoppas att he hjälper åt dej och att du byri mår bättre. Kram ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, vet inte vem du är, men oavsett så hoppas jag att du får hjälp av den. Om du läst min blogg så har den tyvärr inte haft den ordentliga effekt vi hoppats. Men jag får andra infusionen redan imorgon och då får vi se vad kroppen säger. Det är då bara en vecka sen första infusionen. Jag förstår inte riktigt hur du menar i ditt medd.. Har du stomi och bortopererad tarm? Lycka till!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Postpaket!

Dag tre på sjukhuset...

Stomipåse-överdrag!