Revbensbrott?!

Aldrig får man bara må bra och njuta av livet. Nu när jag äntligen fått vardagen att funka med Örjan och så vidare, så får jag ett revbensbrott. Har haft snuva och torr hosta (främst vid sänggående) ända sedan december, men har inte funderat så mycket på det i och med att jag inte haft besvär dagtid och inte heller när jag väl hostat av mig några gånger. Igår när jag vaknade upp på jobbet efter nattskifte kände jag att jag var väldigt öm över vänster sida av bröstkorgen. Trodde först att det bara var en sträckning eller låsning pga att jag legat i någon konstig onaturlig ställning under natten, men det blev bara värre och nu denna natt som jag sov på jobbet var HEMSK! Jag kunde knappt ligga ner, än mindre sova. Fy vilken smärta!

Försöker mota smärtan med stomi-stödbältet 

Smärtan ligger precis över hjärtat så tankarna kommer och går om hjärtfel och sånt, men sen när jag läser om sprickor i revbenen så inser jag att det är nog troligen det som besvärar mig. Men vilken smärta! Det gör ont att prata, andas, röra sig...allt gör ont! Nu väntar jag att vår arbetsplatshälsovårdare ringer upp mig så att jag åtm kan få nån effektiv smärtlindring/medicin. Har förstått att man inte behandlar revbensbrott med mera än smärtstillande läkemedel, och att läkningen kan ta upp till två månader. Suck, jag hoppas verkligen att åtm smärtan avtar snart... vet inte om jag kan jobba så som det är nu.

Uppdatering: Läkartid bokad till imorgon kl. 9.35. Hoppas jag klarar natten.

Kollade Malou idag där de tog upp många intressanta ämnen. Bl.a. om allas vår vän tarmen 👍🏼




Varje dag tar tarmarna hand om nio liter vätska



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Förkyld trött mamma

Dag tre på sjukhuset...

Stomipåse-överdrag!